hoppet
2012-01-18 @ 23:05:00
SICK AND TIRERD OF TRYING TO SAVE THE WORLD.
Lev för dig själv och för dina vänner, för i mörkret är de dem som är ditt ljus.
a friend
2012-01-09 @ 22:27:43
I came across a friend I didn't trust. I looked into his eyes and I saw myself.
Nu kommer det! Showen ni har väntat på. Myror springer på magen. Klibbiga händer hamrar på tangetbordet. Nej, jag kan inte. Kan inte skriva om det. Jag måste censuera. Alldeles för farligt. Spännande. Orkar inte vara seriös. Har du en dildo i röven Sverige? Konstigt, det verkar så.
Tänker köpa en citronmeliss. Leka att jag är hjärtans fröjd, att det är jag som har makten. Jag får ditt hjärta att banka, inte tvärtom. Vill inte tänka, men tänker dessto mer. Lakan som smeker. Träden utanför susar. Tänker på dig. Fan, jag skulle ju censuera. Jag kan dölja det här, överallt, förutom för mig själv. Fan, att det ska göra så ont. Att man kan längta så hårt.. Fan, för dig. Tacka gud för dig.
Jag ska veta hur du smakar. 
Punkt slut. Over and out.
charlie
2012-01-07 @ 19:22:45
♥ TACK FÖR ATT DU ÄLSKAR MIG.
ojojoj...!
2012-01-06 @ 19:11:00
Det är nog det enda som kommer ur mig efter den här veckan och jag kan nog bara säga: att ut och springa hjälper faktiskt mot ilska.
Men nu ser vi framåt, iallafall mot helgen, för jag kan bara säga att det ska bli så helvetes jävla skönt med helg.
Det är sjukt hur tonåringar förändrar varandras liv, det är sjukt hur tonåringar mår och det är sjukt hur underbart det är att vara en. NU LEVER VI!
Control yourself, take only what you need from it.
~puss till älskade voltär.
du gör min dag så jävla ljus. ~
när broar till tryggheten bränns.
2012-01-05 @ 16:41:13
Tonåren är en underbar tid, när man verkligen lever för att leva.
Annars har den sina nackdelar. Tro mig!
Du kan fråga vilken av mina vänner som helst.
Och den här årstiden är nog svårast.
När någon av dina vänner inte bara ärrar själen utan även ytan, är en känsla som även den lugnaste själen till vän är det värsta man kan vara med om.
Det känns för ett ögonblick som du trillar och vet inte när du ska sluta falla och äntligen träffa den där kalla ytan.
Ytan som är ditt hjärta och såren är så stora att det aldirg läker igen.
Men det är ur en väns synvinkel, att sätta sig in i vännens situation, nej det ska man inte begära, det är för mycket att bära.
Att en ilska som man inte vet vem den är riktad mot, en känsla att ingen skulle bry sig om man tog steget, ett skrik på hjälp, ibland inte betyder någonting. För personen som i slutet förlorar är en själv.
Det är fel.
Det är så fel att jag vill öppna mitt fönster och skrika, för det är så fel. Att må dåligt är ingenting man önskar, det är inget man går och lägger sig med och vinkar adjö åt i drömmarna, för det förföljer en. Alla har nog känt känslan av mörkret. Hur det inte bara sprider sig över städer och hem utan även över hjärtan.
När mörkret kommer förlorar vi nog alla oss själva och är för rädda för att laga den förlorade biten.Den biten "tar man hand om imorgon". Yeah right.
Det enda man tar hand om morgonen efter är den feta baksmällan man fått av lösningen kvällen innan.
Och den känns jävligt bra!!
Men när den försvinner finns allt fortfarande kvar och det är inget man ska be om ursäkt för. Be aldrig om ursäkt för den du är, be aldrig om ursäkt för hur du mår och be aldrig mer om ursäkt för sakerna du aldrig gjorde!
