tanja-marie

jag saknar min vän innerligt.

jag saknar oss.
och vet du vad jag saknar mest?

-att vi kunde umgås.

vi kunde ta en promenad och skratta i timmar åt allt och ingenting.

vi kunde sätta på en låt på högsta volym och sjunga med högs som fan och springa runt som idioter, göra fåniga danssteg och miner.

vi kunde ligga i soffan, utan att säga ett ord.

men ändå kände vi oss så nära varandra.

vi kunde hoppa runt mitt inne i stan,

göra kullerbyttor på en gräsplätt,

utan att vi brydde oss om att folk stod och stirrade.

då kunde vi skratta tills vi fick kramp i magen.

i den här vännen fann jag en bästa vän.

en bästa vän sårar inte,

väljer inte bort på grund av att någon annan inte tycker att det passar den.

men det är tydligen så här det känns,

att förlora sin bästa vän.